Första sådden 2019

Idag satte jag de första fröerna. Jag vet att det är riktigt tidigt för vissa av dem, men jag töjer sätta fröer var 15:e dag från och med nu för att sedan utvärdera.


Det jag satte idag var:
  • LÖK
  • Chili
  • Grönkål
  • Paprika
  • Tomat
  • Salladslök
  • Physalisbär
  • Broccoli
  • Rödkål
Flera av dem mår nog bättre av att sättas senare, samtidigt tyckte jag att de inte hann växa sig tillräckligt stora förra året. 

Purjolöken står kvar sedan förra året, mest för att se hur den klarar det och det verkar gå fint. 

Även en del svartkål finns kvar ute. Med andra ord är det inga problem att överleva en svensk vinter på svartkål om man vill. 

Flower sprouten växte bra och mycket, men det blev inte så myclet sprouts att äta ändå. Som syns på bilden är de fortfarande väldigt små. Min plan är att låta dem sitta till det är dags att göra plats i landet för nästa generation. 

Den 9:e februari satte jag de allra första fröerna, vilket också var de första som jag någonsin vinterodlar. Det blir spännande att se resultatet! :D

Slutsats 8 - kål

Hej alla kålälskare (och ni som inte kommer orka läsa varje ord för att inlägget är alldeles för detaljerat)!
 
Hur som helst. Vad jag har väntat på att få skiva det här inlägget! 😄
 
Jag har tänkt på det hur länge som helst, men det är inte förrän nu jag kan göra en ordentlig sammanfattning av hur det faktiskt har gått. Jag planerar även att skriva hur det gått med kålen över vintern, men det får bli ett senare inlägg. 
 
Den absolut bästa avkastningen har jag fått av svartkålen, trots att den var kålmalens favorit.
 

 
Lite större än tidigare 
 

Flower sprouten har nu (i november) äntligen börjat utveckla små sprouts längs stammen. Dock är de fortfarande 1/3 så stora som jag skulle vilja ha dem, så jag väntar och hoppas att plantan inte hinner dö av solbrist innan de växt till sig.
 
 
Broccolin ligger på ungefär samma nivå resultatmässigt som flower sprouten gör. De enda stora broccolibuketterna som blivit till har slagits ut med långa tjocka stammar och blommor i toppen. Som tur var tyckte bina om blommorna, så jag blev inte så ledsen, men det hade varit roligt att få en stor broccoliskörd. 
 
 
Utslagen broccoli. Vacker, men svåräten. 
 
Blast är gott för både stora och små. Om du tycker bloccoliblast är mat för kungar, läs mer här
 
Gemensamt för alla plantor var att de var ganska träiga under sommaren, på grund av att jag avstod från att vattna dem och inget regn syntes till på flera månader. De har inte heller blivit så stora som de skulle kunna ha blivit, kanske på grund av vattenbristen.
 
Hur ska jag bära mig åt nästa år tro?
1. Förkultivera i januari. Jag vet inte när de plantor vi köpte färidga var förkultiverade, men de vi själva sådde i (typ) mars var alldeles för små och rangliga när jag skulle plantera ut dem. (Jo, man kan ju vänta lite om man inte är otålig också). 
2. Förkultivera i små krukor, men flytta över plantorna till större så fort de är tillräckligt stora för det. Poängen med detta är att de ska få mycket plats att växa på. Samtidigt ska de små fröerna inte tappa bort sig i en för stor kruka innan de växt till sig. När jag sätter ned plantorna i större krukor kommer jag lyfta upp hela jordklumpen med rötter och allt ur den lilla krukan, så att plantan inte påverkas negativt. 
3. Ställa de förkultiverade plantorna svalt och soligt! Problemet med årets förgroddade kålplantor var att de stod alldeles för varmt. Det resulterade i långa och svaga plantor som aldrig kunde stå upprätt.
 
Små stackars grönkålisar...
 
4. Sätta ut plantorna när de blivit lite större jämfört med i år. Om jag låter plantorna växa sig större kommer jag kunna sätta dem längre ned. Som jag skrev på punkt 3 klarade plantorna inte av att hålla uppe sin egen tyngd, troligen på grund av att rötterna var för ytliga. 
5. Satsa på kvalitet istället för kvantitet... Jo, eftersom jag hade massor av plantor så kunde jag inte annat än att sätta ut dem. Det gjorde så klart att det blev för trångt mellan plantorna. Istället för en fin platna fick jag därför tre halvdana. 🤓
6. Sätta kålen i enkla pallkragar. Med enkla menar jag att det bara ska vara en pallkrage, och inte två på höjden som är det vanliga. Syftet med pallkragen är nämligen att jag ska kunna fästa ett nät ordentligt runt kålen. Inte för att jag tror att malen kommer hålla sig helt utestängd, men lite borde det hjälpa. För att hålla nätet på plats kommer jag även använda ställningen till ett plastväxthus (plasten blåste sönder...). 
7. Eventuella kålmalsägg kommer klämas på morgonen, eftersom kålmalen lägger sina ägg på kvällen. Nog om det. :)
8. Strunta i att vattna och hoppas på regn. 🤗 Nu tänker väl du att jag är galen, men faktum är att en plant som inte blir vattnad tenderar att söka sina rötter nedåt och därmed sköta sin bevattning själv. Med tanke på hur torrt det varit under 2018 års sommar, att jag bara vattnade en enda gång och att plantorna fortfarande lever, förträrker bara den här punken på listan. Givetvis kommer jag behöva vattna i början, innan plantorna blivit stora. Dock får detta inte ske för ofta, kanske endast om de börjar sloka. 
9. Skörda broccolin innan det är för sent. Det är ingen idé att vänta och hoppas på en större broccoli. På en dag kan broccolin nämligen slå ut, har jag märkt. Eller som ordspråket säger "Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket". 
10. Bredså lite överblivna fröer någon gång i maj sådär. Die Mutter i huset kom ju på den briljanta idén att bredså lite kål. I början var jag mycket skeptisk, eftersom det kryllade av larver på alla plantor. När värmen försvann och larverna likaså, visade det sig dock att bredsådden var en lyckad impuls. Det blev som en nyttigare och mycket mer hålbar sallad (eftersom den inte ruttnar eller slår ut så fort man inte äter upp den).
 
Den bredsådda kålen ser du som rad tre från vänster. :) 
 
11. Stötta plantorna tidigt om jag ser att de börjar svaja. Det är ju inte snyggt med plantor som ligger ner... å andra sidan ska jag se till att plantorna blir stadigare än de blev i år. 
 
Lite extra stöttning i form av mycket små träpinnar (räckte inte långt). 
 
Några punkter senare. 🙃 Nu kommer lite övrig fakta.
  • Problemen med kålmalslarver började tidigt i juli.  
  • Kålmalen slutade lägga ägg runt 23 juli eller de minskade åtminstone. De larver jag hittade efter det hade vuxit sig stora och var bra på kurragömma. 😄
  • Kålmalens favorit var svartkålen. De allra flesta larverna hittade jag på svartkålen. Svartkålen var dessutom den enda planta som hade larver på sig långt in i oktober. Jag undrar verkligen hur de överlevde de minusgrader som infann sig i början av oktober. 🤔
  • Kålmalslarverna kunde gömma sig mellan broccolibuketterna, men de åt aldrig av dem. Det gjorde däremot kålfjärillarverna. 
  • Flower sprouten var knappt angripen av larver. Jag läste någonstans att det fanns en teori om att den lila färgen skrämmer bort mal och fjärilar. 
  • Kålmalen lägger sina ägg enskilt, medan kålfjärilens ägg sitter i kolonier. 
  • Kålflugorna håller sig borta om man ser till att jorden runt plantorna är torr, eller återminstone slapp jag dessa små varelser. Eftersom kålflugorna lägger ägg i jorden runt plantorna, kan jag tänka mig att torr jord gör att äggen dör. Ett annat alternativ är dock att det inte kom några kålflugor på besök i år. 
  • Flower sprouten nådde en höjd av max 1 meter.
  • Broccolin blev max 4 dm hög.
  • Svartkålen blev max 0,5 meter hög.
  • Även tveskjärtar gillar kål. Det kändes som att någon mer än lerverna åt av min kål och kanske var det tveskjärtar. Jag hittade några som gömt sig mellan bladen.
Jag kommer testa två olika sorters grönkål. Dels samma sort som sattes och misslyckades i år och dels en annan av okänd variant (till höger i bilden). 
 
 
Utöver grönkål tänker jag odla svartkål (eftersom det ger så gott resultat) och broccoli (eftersom buketterna är häftiga och blasten är god). Jag funderar på att skippa flower sprouten, det beror på hur skörden blir. 
 
Hoppas att mitt inlägg inte tog kål på dig. Hälsningar från en riktig kålrot. :)

Familjen Avokado hör av sig..

Nu är det dags att göra uppföljning på hur det gått för mina tre avokadoplantor. Senast jag skrev om dem såg de nämligen ut såhär:
 
 
Det var bara Avkado Jr som låg lite efter i växten. Även nu skiljer det en hel del i storlek mellan plantorna. Att särbehandla plantor gör tydligen stor skillnad. Se bara hur stor Mr Avokado blev under sommaren av att jag släppte lös hans rötter.
 
I början av sommaren...
 
... och i slutet av sommaren.
 
Under denna varma sverigesommar har han växt med minst en halv meter. Jämför det med hans jämgamla fru, Mrs Avokado, som fått stå inne i sin lilla kruka. Till och med Avokado Jr har växt om henne, nu när de bor i lika stora krukor.
 
Mrs Avokado till vänster och Avokado Jr som växt om henne. Är de inte fantastiskt vackra med sina rödskimrande blad?
 
Ni minns kanske inlägget om auxin och cytokinin, de där växthormonerna som påverkar hur en planta växer? Annars, kan ni läsa det här. Mr Avokados rötter fick verkligen chansen att växa till sig i sommar, vilket gjode att hans rotsystem blev stort. Det resulterade i hög produktion av cytokinin, med ökad tillväxt ovan jord som följd. Eller helt enkelt: stor rot -> stor planta.
 
I själva verket är dessa hormoner en del av plantans försvarsmekanism. Om plantans rötter är små skulle det vara otroligt dumt av den att låta sin krona växa sig alltför stor. Risken skulle bli att platan välter eller går av på grund av osymmetrin. Dessutom kan jag tänka mig att en stor krona behöver mer vatten än en liten. Ett pyttigt rotsystem skulle troligen inte kunna tillgodose platans vattenbehov tillräckligt under soliga dagar.
 
Jaha, lite vetenskap i det här inlägget. Hoppas ni gillar det lika mycket som jag. 😁 Nej, men helt ärligt så är odling något som självklart är möjligt utan vetenskap. I alla tider har människor trots allt odlat utan att kunna forska på det. Fast eftersom det idag inte bara handlar om mat på bordet, utan också mat till alla bord, så kan det ju vara bra att veta hur man tar hand om plantor på bästa sätt, ökar avkastningen och tar hand om naturen på samma gång. (Och i sådant fall är inte avokadoträd i Sverige det smartaste alternativet, men jag värmer i alla fall inte upp ett växthus mitt i vinter för familjen Avokado. De står i mitt sovrum istället.) 😃

Allt på grund av ett mjölkpaket

Ni vet de där dagarna när man vaknar och vet att det inte finns något alls man måste göra, men sen slutar det med att man egentligen skulle ha gått och lagt sig för 1 timme sedan, men istället skriver man ett blogginlägg. Okej, nej kanske inte, men så är det i alla fall för mig idag. 

Jag hade egentligen inget alls på schemat, men sen hittade jag ett 1,5-liters mjölkpaket som gick ut för 4 dagar sedan, oöppnat, i vårt kylskåp(!). Vem har ens köpt det? Vi förbrukar ungefär 1 dl mjölk i veckan så det kändes orimligt att den stod där. 

Hur som helst tänkte jag att den skulle förbrukas på något sätt. Inget matsvinn här inte! Då tog jag mig en promenad till Coop, 3 km bort och 3 km hem, bara för att köpa 3 paket jäst. Bra tidsfördriv. Samtidigt lyssnade jag på Harry Potter. 

Väl hemma bakade jag både bröd (med bland annat fiberhavregryn, linfrön, havrekross, och mjölk såklart) och kanel- och kardemummabullar. Jag testade dessutom att göra hälften av bullarna i långpanna, eftersom det skulle bevara saftigheten bättre. 
 



Vanliga bullar är så otroligt mycket snyggare, men långpannebullarna blev faktiskt godare. Allt har sin charm. 😋

Medan degarna jäste i omgångar gick jag ut i det fina vädret och tog ordning på de spretiga plantorna i växthuset. 

Tänk vad fint om man slapp ha ett växthus över sina vackra plantor. ☺️

Att ett enda gurkfrö kan bilda en sån här stor härva. Wow typ. Gynnsam sommar verkligen (eller var det marsvinsträcket i botten som gjorde susen?). 


Mina kära flower sprout har verkligen växt bra, men det är något som fattas. Inte förrän nu har dessa små små sprouts bildats. Kan det helt enkelt vara så att tålamodet är det som fattas? 

Paprikaplantan som jag köpte på torget i maj var tjockare än en gammal femma var rund. Som ett litet träd. 

Den hade en enorm rot den där paprikaplantan. 🙆‍♀️

Sista störpurpurbönorna. Nu åkte den torra sönderkylda plantan ned under jorden. Jag grävde ned den alltså. Jag hoppas den hinner tillföra sin näring till jorden innan nästa år. Kompostera, kompostera! 💞

Jag fick höra att man bör bädda ned sina plantor över vintern. Vad täcker man då över med, tänkte jag först. Inga problem, tänkte jag sen. Jag tog helt enkelt marsvinens nedtrampade halm och hö (som de vägrar äta, trots höbristen) och lade det runt plantorna. Det blir både näringstillförsel och värme. Jag får erkänna att det luktade lite stall där efter ett tag. Tur att maten ska tillagas. 

Även kålen fick bäddas ned så långt materialet räckte. 

Hälsningar från mig i Kållandet. (Jag måste verkligen lyckas bättre med grönkålen nästa år.. Den är så liten.)







Slutsats 7 - potatis

Årets potatis gick sådär, både hemma och i sommarstugan. Slutsatsen vi drog var därför att det var något fel på sättpotatisen, eftersom vi delade på påsen och satte hälften på varje ställe. 


Till en början såg potatisblasten ut som vilken som helst. På bilden ser du den dold bakom jordärtskockornas blast. Senare dog blasten dock, utan att ha hunnit blomma däremellan. Den vissnade helt enkelt ned. Jag tror det berodde på bladmögel eftersom bladen varit fläckiga ett tag innan de dog helt.


Trots allt blev skörden ganska bra. Av ungefär 15 sättpotatisar fick vi ut 85 potatisar, somliga av normal storlek, somliga små som mynt.

Nästa år... 
1. Kommer jag ens sätta potatis? Ja, potatis är lite av en basvara för mig. Det är inte alltid spännande och jättegott, men det växer bra och ger stor skörd på liten yta. Dessutom tror jag det är bättre att odla potatis själv än att köpa dyr ekologisk eller billig besprutat. Potatis hör nämligen till ett av de mest besprutade livsmedlen som rekommenderas att köpas ekologiska. Jag tror också det är bättre att köpa några potatisar och stoppa ned i jorden än att äta ris eller vete som odlats långt härifrån.
2. Sätta potatisar som innehåller så lite solaninet som möjligt. Eftersom potatisar innehåller mer eller mindre solanin oavsett om de utsatts för solljus eller ej så är det bra att välja en sort som vanligen innehåller lite solaninet. Det får jag nog ta reda på mer om..

Och sen hade jag inte så mycket mer att säga om det för tillfället.

//Julia 😄