Familjen Avokado hör av sig..

Nu är det dags att göra uppföljning på hur det gått för mina tre avokadoplantor. Senast jag skrev om dem såg de nämligen ut såhär:
 
 
Det var bara Avkado Jr som låg lite efter i växten. Även nu skiljer det en hel del i storlek mellan plantorna. Att särbehandla plantor gör tydligen stor skillnad. Se bara hur stor Mr Avokado blev under sommaren av att jag släppte lös hans rötter.
 
I början av sommaren...
 
... och i slutet av sommaren.
 
Under denna varma sverigesommar har han växt med minst en halv meter. Jämför det med hans jämgamla fru, Mrs Avokado, som fått stå inne i sin lilla kruka. Till och med Avokado Jr har växt om henne, nu när de bor i lika stora krukor.
 
Mrs Avokado till vänster och Avokado Jr som växt om henne. Är de inte fantastiskt vackra med sina rödskimrande blad?
 
Ni minns kanske inlägget om auxin och cytokinin, de där växthormonerna som påverkar hur en planta växer? Annars, kan ni läsa det här. Mr Avokados rötter fick verkligen chansen att växa till sig i sommar, vilket gjode att hans rotsystem blev stort. Det resulterade i hög produktion av cytokinin, med ökad tillväxt ovan jord som följd. Eller helt enkelt: stor rot -> stor planta.
 
I själva verket är dessa hormoner en del av plantans försvarsmekanism. Om plantans rötter är små skulle det vara otroligt dumt av den att låta sin krona växa sig alltför stor. Risken skulle bli att platan välter eller går av på grund av osymmetrin. Dessutom kan jag tänka mig att en stor krona behöver mer vatten än en liten. Ett pyttigt rotsystem skulle troligen inte kunna tillgodose platans vattenbehov tillräckligt under soliga dagar.
 
Jaha, lite vetenskap i det här inlägget. Hoppas ni gillar det lika mycket som jag. 😁 Nej, men helt ärligt så är odling något som självklart är möjligt utan vetenskap. I alla tider har människor trots allt odlat utan att kunna forska på det. Fast eftersom det idag inte bara handlar om mat på bordet, utan också mat till alla bord, så kan det ju vara bra att veta hur man tar hand om plantor på bästa sätt, ökar avkastningen och tar hand om naturen på samma gång. (Och i sådant fall är inte avokadoträd i Sverige det smartaste alternativet, men jag värmer i alla fall inte upp ett växthus mitt i vinter för familjen Avokado. De står i mitt sovrum istället.) 😃

Allt på grund av ett mjölkpaket

Ni vet de där dagarna när man vaknar och vet att det inte finns något alls man måste göra, men sen slutar det med att man egentligen skulle ha gått och lagt sig för 1 timme sedan, men istället skriver man ett blogginlägg. Okej, nej kanske inte, men så är det i alla fall för mig idag. 

Jag hade egentligen inget alls på schemat, men sen hittade jag ett 1,5-liters mjölkpaket som gick ut för 4 dagar sedan, oöppnat, i vårt kylskåp(!). Vem har ens köpt det? Vi förbrukar ungefär 1 dl mjölk i veckan så det kändes orimligt att den stod där. 

Hur som helst tänkte jag att den skulle förbrukas på något sätt. Inget matsvinn här inte! Då tog jag mig en promenad till Coop, 3 km bort och 3 km hem, bara för att köpa 3 paket jäst. Bra tidsfördriv. Samtidigt lyssnade jag på Harry Potter. 

Väl hemma bakade jag både bröd (med bland annat fiberhavregryn, linfrön, havrekross, och mjölk såklart) och kanel- och kardemummabullar. Jag testade dessutom att göra hälften av bullarna i långpanna, eftersom det skulle bevara saftigheten bättre. 
 



Vanliga bullar är så otroligt mycket snyggare, men långpannebullarna blev faktiskt godare. Allt har sin charm. 😋

Medan degarna jäste i omgångar gick jag ut i det fina vädret och tog ordning på de spretiga plantorna i växthuset. 

Tänk vad fint om man slapp ha ett växthus över sina vackra plantor. ☺️

Att ett enda gurkfrö kan bilda en sån här stor härva. Wow typ. Gynnsam sommar verkligen (eller var det marsvinsträcket i botten som gjorde susen?). 


Mina kära flower sprout har verkligen växt bra, men det är något som fattas. Inte förrän nu har dessa små små sprouts bildats. Kan det helt enkelt vara så att tålamodet är det som fattas? 

Paprikaplantan som jag köpte på torget i maj var tjockare än en gammal femma var rund. Som ett litet träd. 

Den hade en enorm rot den där paprikaplantan. 🙆‍♀️

Sista störpurpurbönorna. Nu åkte den torra sönderkylda plantan ned under jorden. Jag grävde ned den alltså. Jag hoppas den hinner tillföra sin näring till jorden innan nästa år. Kompostera, kompostera! 💞

Jag fick höra att man bör bädda ned sina plantor över vintern. Vad täcker man då över med, tänkte jag först. Inga problem, tänkte jag sen. Jag tog helt enkelt marsvinens nedtrampade halm och hö (som de vägrar äta, trots höbristen) och lade det runt plantorna. Det blir både näringstillförsel och värme. Jag får erkänna att det luktade lite stall där efter ett tag. Tur att maten ska tillagas. 

Även kålen fick bäddas ned så långt materialet räckte. 

Hälsningar från mig i Kållandet. (Jag måste verkligen lyckas bättre med grönkålen nästa år.. Den är så liten.)







Slutsats 7 - potatis

Årets potatis gick sådär, både hemma och i sommarstugan. Slutsatsen vi drog var därför att det var något fel på sättpotatisen, eftersom vi delade på påsen och satte hälften på varje ställe. 


Till en början såg potatisblasten ut som vilken som helst. På bilden ser du den dold bakom jordärtskockornas blast. Senare dog blasten dock, utan att ha hunnit blomma däremellan. Den vissnade helt enkelt ned. Jag tror det berodde på bladmögel eftersom bladen varit fläckiga ett tag innan de dog helt.


Trots allt blev skörden ganska bra. Av ungefär 15 sättpotatisar fick vi ut 85 potatisar, somliga av normal storlek, somliga små som mynt.

Nästa år... 
1. Kommer jag ens sätta potatis? Ja, potatis är lite av en basvara för mig. Det är inte alltid spännande och jättegott, men det växer bra och ger stor skörd på liten yta. Dessutom tror jag det är bättre att odla potatis själv än att köpa dyr ekologisk eller billig besprutat. Potatis hör nämligen till ett av de mest besprutade livsmedlen som rekommenderas att köpas ekologiska. Jag tror också det är bättre att köpa några potatisar och stoppa ned i jorden än att äta ris eller vete som odlats långt härifrån.
2. Sätta potatisar som innehåller så lite solaninet som möjligt. Eftersom potatisar innehåller mer eller mindre solanin oavsett om de utsatts för solljus eller ej så är det bra att välja en sort som vanligen innehåller lite solaninet. Det får jag nog ta reda på mer om..

Och sen hade jag inte så mycket mer att säga om det för tillfället.

//Julia 😄

Slutsats 6 - morötter

Nu börjar det bli dags att kunna sammanfatta hur det gått med årets morötter. Dock tror jag att jag kommer uppdatera det här inlägget senare när jag vet hur det gått med morötterna under vintern. Då är det bara att läsa samma inlägg igen och förhoppningsvis ser du vad jag lagt till. 

I år hade jag tur i sommarstugan. Morötterna hade sått sig själva verkade det som. När vi tittade till pallkragarna efter vintern satt nämligen massor små morötter i jorden. Antingen kom dessa från frön som inte grott förra året, eller så hade vi lämnat dem för att de var för små att ta upp i höstas. Jag minns faktiskt inte, men jag tror snarare på att fröerna legat och vilat där under vintern.
Massa små morötter överallt.

Det var någon gång på vårkanten, närmare bestämt den 30 april, som jag hittade de små morotsbebisarna. För att vara på den säkra sidan satte jag dock tre sorters morötter till som jag hittade i våra frögömmor. 
Första skörden blev under midsommarhelgen. Då hade jag inte vattnat morötterna mer än en gång och de var inte jättestora, men fullt tillräckligt stora för att äta. Anledningen till att skördade var att de självsådda morötterna växte alldeles för tätt och gallring blev ett måste. De jag sådde den 20 april var däremot för små för att skörda, enligt mig. 

Så vad gäller inför nästa år... 
1. Att så många frön. Precis som med rädisorna tänker jag att det är bättre att så lite för tätt och sedan ta upp primörer eller äta av blasten.
2. Luckra jorden som morötterna växer i. Jag var iväg på en föreläsning om odling som anordnades här i stan. Där fick jag lära mig att morötter behöver lite lösare jord för att kunna växa ordentligt, annars blir det för trångt. Nästa år tänker jag därför luckra jorden emellanåt, fast utan att förstöra några rötter såklart. Å andra sidan är det ganska svårt att lyckta jorden med morötter i har jag märkt.. 🤔
3. Sätta morötterna på en annan plats än i år. Å ena sidan har jag ännu inte haft probem med morotsflugan. Å andra sidan läser jag överallt att risken för den blir större om man sår morötter på samma ställe år efter år. Jag ska inte ta några risker i onödan.
4. Vinterså morötterna igen, fast medvetet denna gång, för att få tidigare skörd. Då kanske jag hinner så morötter två gånger nästa år. Och med tanke på att morötter är så lättsått,  gött och går att tillaga på så många olika sätt så behöver jag mer än det jag sått i år. Faktum är att jag köpte 2 kg morötter i affären häromdagen, trots att jag sått egna.
5. Ett annat alternativ är ju att sätta mycket fler morötter, men då behövs ju också mycket mer plats, och de jag bor med vill inte ha grönsaksland i hela trädgården...
Att lagra morötter
Jag tror det kan bli ett problem med lagring av morötter om man tar upp alla ur jorden samtidigt. Därför tänker jag låta en del morötter sitta kvar i jorden under vinter. Dessa kommer såklart inte växa när det blir för kallt, men de kommer ändå ha kontakt med jorden och fortsätta leva. En del av morötterna kan jag dock ta upp, koka och frysa in eller förvara svalt.
Jag har också hört att man kan bädda ned morötter utan blast i en låda med sand. Dock tycker jag det verkar lite osmakligt att tugga på inknökade sandkorn sen.

Skörd från den 8 september. Varför blir mina morötter så små?

Nästa års planerade morotssorter. Jag tycker det är vackert med flerfärgade morötter. 😍

Jag vet inte hur ni äter morötter men så här gör jag ibland. 

Eller såhär. 

Morötter, Karotten och Mören på er 😘






Slutsats 5 - rädisor

Vad har jag lärt mig av att odla rädisor i år? 

... 

Det är inte ovanligt att rädisor beskrivs som en lättodlad grönsak, men där håller jag inte riktigt med. I år satte jag rädisor dels bredvis en mindre paprikaplanta i växthuset, dels i en pallkrage i sommarstugan och dels i grönsakslandet hemma. Tre rader alltså. I växthuset gick det bäst. Där blev det 3 stora, fina rädisor av 10 frön. I grönsakslandet hemma så tog sig bara 1 av 5 frön och den såg mer ut som en primör av röd morot än en rädisa; lång och smal. I sommarstugan fick jag ut 4 jättefina rädisor av ungefär 15 frön.

En av de få, få rädisor jag fick till hemma.
 
Den fantastiskt fina rädisan jag trots allt fick till i sommarstugan.

Vad gör jag för fel? 

Å ena sidan har jag vattnat väldigt sparsamt i sommar och kanske är det det som är problemet. Å andra sidan har andra växter växt bra trots dålig vattning. Jag tänkte därför att den dåliga rädisskörden berodde på att det varit för varmt i år, men sen kom jag på att jag inte lyckats med rädisorna de år det varit svalare heller. Å tredje sidan så når nog inte rädisrötter så långt ned som kålen rötter gör.

Jag minns när jag var liten och rädisor var det enda jag odlade, då lyckades jag bra. Då hade jag en liten balkonglåda med gammal, fnasig jord som hängde utanför fönstret på min lekstuga. Där brukade jag peta ned några frön och vattna då och då. På den tiden tyckte jag inte om rädisor, men vad gjorde det när man kunde bjuda sina föräldrar på dem?

Jag läste någonstans att rädisor inte gillar för varm jord eftersom det både minskar grobarheten och gör dem beskare. Därför har jag tänkt ut hur jag ska odla rädisor nästa år och i bästa fall öka avkastningen.

1. Jag kommer att så fröerna tidigt, innan det blivit för varmt i jorden.
2. Jag kommer att sätta fröerna mellan mina kålplantor (innan de växt sig för stora). Jag märkte faktiskt att kålmalen även angriper rädisor. Det är inte så konstigt eftersom rädior och kål ingår i samma familj enligt växternas systematik. Med rädisorna mellan kålpantorna kan jag dels utnyttja det stora utrymme som behöver finnas när kålen blir större och dels slipper jag eventuella kålfä på rädisorna. Dessutom får de skugga så att jorden håller sig sval.
3. Jag kommer sätta många fler fröer. 
Påsen med rädisfrön som jag använde förra råwr är faktiskt samma påse som jag satte när jag var liten. Eftersom grobarheten minskar med tiden kommer jag sätta många fler av dem. Då är det större chans att någon tar sig. Om nu alla fröer gror så kan jag utan problem gallra och äta blasten av plantorna.

Och så hoppas vi att allt går bra 😄
Tack för mig