Slutsats 5 - rädisor

Vad har jag lärt mig av att odla rädisor i år? 

... 

Det är inte ovanligt att rädisor beskrivs som en lättodlad grönsak, men där håller jag inte riktigt med. I år satte jag rädisor dels bredvis en mindre paprikaplanta i växthuset, dels i en pallkrage i sommarstugan och dels i grönsakslandet hemma. Tre rader alltså. I växthuset gick det bäst. Där blev det 3 stora, fina rädisor av 10 frön. I grönsakslandet hemma så tog sig bara 1 av 5 frön och den såg mer ut som en primör av röd morot än en rädisa; lång och smal. I sommarstugan fick jag ut 4 jättefina rädisor av ungefär 15 frön.

En av de få, få rädisor jag fick till hemma.
 
Den fantastiskt fina rädisan jag trots allt fick till i sommarstugan.

Vad gör jag för fel? 

Å ena sidan har jag vattnat väldigt sparsamt i sommar och kanske är det det som är problemet. Å andra sidan har andra växter växt bra trots dålig vattning. Jag tänkte därför att den dåliga rädisskörden berodde på att det varit för varmt i år, men sen kom jag på att jag inte lyckats med rädisorna de år det varit svalare heller. Å tredje sidan så når nog inte rädisrötter så långt ned som kålen rötter gör.

Jag minns när jag var liten och rädisor var det enda jag odlade, då lyckades jag bra. Då hade jag en liten balkonglåda med gammal, fnasig jord som hängde utanför fönstret på min lekstuga. Där brukade jag peta ned några frön och vattna då och då. På den tiden tyckte jag inte om rädisor, men vad gjorde det när man kunde bjuda sina föräldrar på dem?

Jag läste någonstans att rädisor inte gillar för varm jord eftersom det både minskar grobarheten och gör dem beskare. Därför har jag tänkt ut hur jag ska odla rädisor nästa år och i bästa fall öka avkastningen.

1. Jag kommer att så fröerna tidigt, innan det blivit för varmt i jorden.
2. Jag kommer att sätta fröerna mellan mina kålplantor (innan de växt sig för stora). Jag märkte faktiskt att kålmalen även angriper rädisor. Det är inte så konstigt eftersom rädior och kål ingår i samma familj enligt växternas systematik. Med rädisorna mellan kålpantorna kan jag dels utnyttja det stora utrymme som behöver finnas när kålen blir större och dels slipper jag eventuella kålfä på rädisorna. Dessutom får de skugga så att jorden håller sig sval.
3. Jag kommer sätta många fler fröer. 
Påsen med rädisfrön som jag använde förra råwr är faktiskt samma påse som jag satte när jag var liten. Eftersom grobarheten minskar med tiden kommer jag sätta många fler av dem. Då är det större chans att någon tar sig. Om nu alla fröer gror så kan jag utan problem gallra och äta blasten av plantorna.

Och så hoppas vi att allt går bra 😄
Tack för mig 

Slutsats 4 - paprika

I år gick det inte så bra för mig att odla paprika från frön, inte till en början i alla fall.
 
Jag förkultivareade plantorna någon gång i mars i år och satte ut de små, små, pyttesmå(!) plantorna redan den 20:e april. Då var de inte större än såhär:
 
 
12 maj såg de ut som på den här bilden. Med andra ord var det ingen bra idé att sätta ut plantorna så tidigt som jag gjorde.  
 
Redan i mitten på maj gav jag upp mina egna plantor, säkert helt i onödan eftersom de hade kommit i kapp om jag väntat, och gick och köpte mig en färdig planta. Dessutom fick jag en annan paprikaplanta av la madre. 
 
Den 22:e maj var mina egna plantor trots allt så här stora och då var det inte ens sommar än. 
 
Och 30 augusti, ja då hade till och med en första blomma utvecklats på min egenkultiverade planta. Å andra sidan har den lille plantan en alldeles för liten kruka och såklart prioriteras inga blommor då. Nej, livet går först. Tydligen. Men hade jag låtit den lille paprikan sitta kvar i växthuset hade den säkert levererat redan i juni. 
 
Någon dag senare hade blomman slått ut. Sen glömde jag vattna och blomman trillade av. Woops! Så kan det gå när krukan är för liten och plantan dricker upp vattnet stup i kvarten. 
 
Skörden av plantan jag köpte på toget blev stor, minst 30 paprikor. Ivrig som jag är har jag bara fått skörda en enda röd paprika. De gröna är ju minst lika goda, om inte godare, så det passade mig lika bra. 
 
En anledning till att skörden blev så bra tror jag också är att jag grundade med marsvinsbajs i botten på pallkragen. Dessutom var jorden helt ny. Och glöm inte värmen som bidragande faktor. 
 
Nästa år gäller fäljande:
1. Sätta paprikafröna redan i januari. Efter att de kommit upp och växt något tänker jag sedan plantera om dem i större krukor, och då inte i en storlek större utan i flera storlekar större. Där kommer de sedan ha chansen att växa till sig ordenligt, utan att det blir för trångt, tills det är dags att plantera ut dem. Om de nu skulle råka hinna växa sig för stora innan det är dags för utplantering så kommer krukan ändå begränsa deras storlek eftersom en planta sällan växer ur sin kruka utan stannar i växten istället. Antagligen kommer de inte utveckla några blommor om krukan är för trång, men det är inget jag strävar efter förrän de kommit i större krukor. 
2. Sätta flera av varje sorts frö och behålla de starkaste. Jag köpte några fröer sommarens rea, bland annat fröer till lila paprikor. Spännade, spännande! Förutom de lila parikorna kommer jag sätta de gröna/röda, vilket är samma sort som jag satte förstå gången jag odlade paprika. De som gav så fin skörd, om ni minns. Utöver det kommer jag sätta några fröer som jag tagit av någon paprika vi ätit här i huset (eller i förra huset eftersom vi antaglien inte hade flyttat då).
3. Förkultivera inomhus, flytta ut plantorna i slutet på maj/juni. Jag märkte ju att det inte var någon fördel att sätta ut plantorna tidigt, utan att det snarare var en risk att de frös sönder. Nästa år tänker jag därför inte sätta ut plantorna förrän de och vädret är redo för det. Jag tror nämligen att de inte kommer börja växa förrän alla förutsättningar finns och om de sätts ut för tidigt kommer de bara stå och vänta på värmen och bli slöa. 
 
  

Slutsats 3 - tomater

I år stod inte jag för tomatodlingen hemma, utan det var det mamma som gjorde. Dock har jag ändå kunnat följa plantorna och vattnat dem har jag gjort då och då.
 
I år köpte vi färdiga plantor som vi satte i 40 litersbaljor. Vi hade då två plantor i en kurka. Från början hade vi ett plastväxthus över i samma storlek som det jag haft över gurkan. Dock blåste det av och gick sönder någon blåsig dag, men det kankse bara gjorde gott för tomaterna eftersom det redan var tillräckligt varmt utomhus.
 
 
 
 
Förutom plantorna hemma så satte mamma tre plantor längs en husvägg i sommarstugan. Den här sommaren har dessa levererat jättemycket bättre än tidigare år, trots torkan. Det kan dels bero på det varma vädret och dels på att mamma satte platorna i ny jord. TIdigare har vi satt ned dem i den gamla jorden där det tidigare vuxit gräs innan och maximalt 1,5 tomat har hunnit mogna. 
 
 
 
Jag vet inte exakt hur stor skörd vi fått, men färska tomater har vi åtminstone tillräckligt av. Det räcker dock inte till att göra tomatsås och liknande inför vintern utan vi får nöja oss med egna tomater nu i sommar.
 
Inför nästa år tänker jag sätta dels bifftomater och dels en sort som heter "Golden Cherry". Dessutom har jag tagit en stickling från mammas planta av sorten "Gemini" som jag hoppas överlever vintern inomhus. I så fall kommer jag förhoppningsvis ha en stor planta tidigt. Det kommer en utvärdering på det... 
 
 
För vem gillar inte bifftomater? 

Slutsats 2 - gurka

Årets gurkplanta har verkligen växt jättebra och vi har skördat säkert 15 gurkor och massor hänger kvar. Dels tror jag den gynnsamma skörden beror på det varma vädret och dels på att plantan stod i ny jord blandat med (soon-to-be) marsvinsbajskompost.


God, grön gurka 😁

Jag satte fröna redan i mars och fick då höra att det var aaalldeles för tidigt, men icke då. I år när sommaren blev varm så tidigt var det bara bra att plantorna hade hunnit växa till sig. 

Starka och fina i början på april. 
Till nästa år måste jag komma ihåg att inte sätta ut plantan för tidigt (som 20 april). I år satte jag ut två plantor innan värmen kommit och de båda frös på natten och brändes av solen på dagen. Att de brändes av solen berodde på plastväxthuset som satt över. Dessa plantor mådde inte jättebra, så de fick flytta ut och göra plats för en annan planta som stått inne ända till 12 maj. Nästa år får jag dock anpassa mig till vädret, kanske är det inte lika varmt i maj och utplanteringen får ske senare. 

Sååå många fina blommor, jag blir helt kär! 😍


Såhär fin hann gurkan bli innan jag satte ut den den 12 maj. 

När andra plantan planterats satte jag även upp en gardin som skydd mot solen. Det gjorde att solen inte brände direkt på plantan och bladen blev aldrig bruna som de blivit på de tidigare plantorna. 

Detta är de två sorter jag tänker sätta 2019. 2018 var det impactas slanggurka jag satte och det var ett mycket bra val eftersom plantan brett ut sig i hela växthuset och levererade massor gurkor. Å andra sidan vill jag gärna ha lite längre gurkor samtidigt som det är kul att testa en ny sort. Därför testat jag även den vänstra sorten. 

Tack för mig! 😊 //Julia 



Slutsats 1 - ärtor och bönor

Jag har tänkt att jag från och med nu ska sammanfatta hur det gått med de olika odlingarna i år. Jag kommer börja med de sorter som jag redan nu ser resultatet på och komma med resten efterhand. 

Idag är det därför dags att sammanfatta hur det gått för ärtor och bönor.

Jag satte egenligen inte ärtor och bönor så seriöst. Hemma petade jag bara ned dem i jorden lite här och där och skaffade några pinnar för dem att klättra på. I sommarstugan sådde vi däremot i raka rader och stöttade med samma kompostgaller som året innan. 



Problemet i sommarstugan var att de torkade... Då vädret inte är något vi kan påverka så önskar jag helt enkelt mer regn tills nästa år. Alternativt så täckodlar jag så att mindre vatten kan dunsta, men det spelar i och för sig ingen roll om det inte regnar alls.

I sommarstugan växte ärtorna bra till det att de torkade ut. Här hemma har ärtplantorna däremot växt ganska dåligt. De har blivit små och baljorna har varit små och hårda. Till skillnad från i sommarstugan så är landet hemma skyddat av ett äppelträd och därför har de inte torkat ut, men kanske har de ändå fått för lite vatten.

Totalt i år har jag skördat max 10 ärtbajor och bönor. Nästa år tänker jag därför:

1. Sätta fler ärtor och bönor från början. Jag har nämligen massor torkade ärtor, både från i år och från tidigare år. Till exempel de på bilden ovan... Dessutom har jag en påse störpurpurbönor som mamma köpte för några år sedan som är riktigt goda och vackra.
2. Bygga en spalje av pinnar. Det gjorde jag även i år, men nästa år ska den ha fler grenar så att plantorna fäster bättre när de klättrar. I år hade de en benägenhet att klättra på vinbärsbusken istället för på spaljen eftersom det var enklare.
3. Sätta på friland. Inte för att jag inte gjorde det i år alltså, men det fungerar nog bäst har jag kommit fram till. Om jag nu ska sätta så många ärtor och bönor på samma ställe så är det viktigt med rotutrymme. 

Detta är de två sorter jag planerar att plantera nästa år. I den högra påsen är det dock helt och hållet blandade sorter och egentligen är det de höga sorterna jag vill ha. I första hand komper jag därför så de ärtor som torkade i år (på bilden överst), de är nämligen av hög variant. De kan dock ha blivit korsade med de låga plantorna intill. I så fall får jag tillfälle att känna mig lite som Gregor Mendel. 😁
Lite av 2018 års skörd ❤️

Fortsättning följer 😊 //Julia